Tre omgångar kvar av Allsvenskan. Drog inte den igång alldeles nyss? November är en krigare i rustning. Det skymmer hela tiden. Ibland spricker solen fram mellan trasiga moln men sedan är som om en silvergrå värja skär rakt igenom landskapet från morgon till kväll.
Hela livet handlar väl egentligen i grunden om att det är tre omgångar kvar. Man kan välja att se på dessa rådande villkor med skräck eller man kan välja att se på sina omständigheter med en varsam blick, med hopp och en förväntan på att göra allt man kan med den tiden man har. Jag kan inte förändra omständigheterna. Men jag kan förändra hur jag förhåller mig till dem.
Det är landskamper och tid för reflektion. Det är det för övrigt alltid. Men vi lever ju våra liv på ett sådant märkligt sätt. vi sätter upp farthinder utanför förskolan dagen efter att det nästan hänt en olycka.
V lever som om vi alltid skulle göra det.
Vi glömmer snabbt att idag, denna lilla avmätta, bleka plätt av ljus och dag, är det liv vi har. Här och nu. Det finns inget annat.
Strandvallen om hösten är som en urtidsdjur från en svunnen tid. Elljusen genom dimman, sångerna från supportrarna, de höga träden strax bakom, grusstigarna, det dova havet som aldrig glömmer något utan minns varje seger, varje lidande, varje vunnen poäng. Vågorna som sköljer upp vid Hanöhus är minnen, en våg, ett minne.
Talade med ordförande Magnus Emeus i Jag Är Mjällby-Podden i veckan om en säsong som man nog får dela upp i olika bitar. Mjällby kom in i 2022 efter den bästa säsongen någonsin i klubbens historia. Men allting hade gått väldigt fort. För en kvart sedan stod man på en åker i Halland och mötte Tvååker. Nu slog man Hammarby och Djurgården och var nära Europa-plats.
Hur går man egentligen vidare efter det?
Mjällby valde att utveckla en del saker utanför planen, som gemensam frukost, mer tid för spelarna att umgås och även en ökad medvetenhet om allt det organisatoriska runt omkring klubben. Men någonstans längs vägen tappade laget ett antal nycklar och de grindarna envisades med att skjuta upp under matcherna.
En återgång blev nödvändig. En väg, inte tillbaka, utan mot centrum. Där, i Mjällbys mitt, ligger den nyckel som gör Mjällby till Mjällby.
Den nyckeln öppnar dörren till det hårda arbetet man tar för ANDRA, för varandra. Där ligger noggrannheten och omsorgen om detaljerna.
Torstensson fick fatt i den där nyckeln.
Med detta skrivet. Det återstår tre omgångar och matematiskt är Mjällby inte klara för allsvenskt spel 2022 ännu.
Men med rätt gulsvarta eld i hjärtat och med sina fantastiska supportrar vid sin sida och med en vetskap om att Mjällby är starka på hösten och vintern nalkas, så ska detta gå vägen.
En dröm kan bära en människa hur långt som helst.
Men när man bär en dröm tillsammans med andra bär den längre ändå.
Då bär den hela vägen fram.
För när jag inte rorkar längre, tar någon annan vid,
Det är också Mjällby för mig.
/Marcus Birro
